Strålning: nytta och risk

Vad är strålning?

Vi vill förstå vad strålning är, vad den används till och när den är farlig. Strålning är energi som sänds ut från en källa och färdas genom rummet. Det finns två sorter. Titta på bilden. Överst syns elektromagnetisk strålning, som är vågor utan massa. Underst syns partikelstrålning, som består av partiklar med massa. Alfa är heliumkärnor och beta är elektroner, och båda kommer från radioaktiva ämnen.

Det elektromagnetiska spektrumet

Elektromagnetisk strålning finns i många sorter. I ordning från låg till hög energi är de radiovågor, mikrovågor, infrarött, synligt ljus, ultraviolett, röntgen och gammastrålning. Titta på bandet i bilden. Markören går från radiovågor till vänster till gammastrålning till höger. Tryck på knapparna och se hur vågen ändras. Ju kortare vågen är, desto mer energi har strålningen. Synligt ljus är bara en liten del av bandet.

Joniserande strålning

Viss strålning har så mycket energi att den kan slå loss elektroner från atomer. Den kallas joniserande strålning. Röntgen, gamma, alfa och beta är joniserande. När elektroner slås loss kan celler i kroppen skadas. Tryck på knapparna i bilden. Radiovågor och synligt ljus slår inte loss någon elektron, men röntgen och gamma gör det.

UV-strålning från solen

Solen sänder ut ultraviolett strålning, UV. Den räknas som icke-joniserande. Ändå har den så mycket energi att den kan skada arvsmassan i hudens celler. Titta på bilden. UV ligger strax bortom violett ljus, där våra ögon inte längre ser något. Solkräm och kläder skyddar huden mot UV.

Skydda dig: avstånd, tid och skärmning

Mot joniserande strålning skyddar man sig på tre sätt. Håll avstånd till källan, var nära den så kort tid som möjligt och sätt något emellan. Det sista kallas skärmning. Titta på bilden. Alfa stoppas redan av ett papper och beta av en aluminiumplåt. Gamma går igenom båda och dämpas först av tjockt bly eller betong. Tryck på knappen för mer bly och se hur mindre gamma kommer igenom.

Strålning i sjukvården

Samma strålning som kan skada används också i sjukvården. Röntgenstrålning tränger olika långt in i olika material. Titta på bilden. Ben stoppar mer strålning än hud och muskler, så skelettet syns ljust på bilden. Vid strålbehandling riktas strålning mot en tumör för att döda tumörcellerna.

Becquerels upptäckt

Radioaktiviteten upptäcktes av en slump. År 1896 lade Henri Becquerel uransalt på en fotografisk plåt inlindad i tjockt mörkt papper. Plåten låg i en mörk låda. Tryck på Framkalla plåten i bilden. Plåten blev ändå svärtad under saltet. Inget ljus hade nått den, så strålningen måste komma från uranet självt. Marie och Pierre Curie undersökte det vidare och kallade det radioaktivitet.

Granska påståenden om strålning

Påståenden om strålning sprids snabbt och väcker ofta oro. Granska därför vem som står bakom ett påstående och vad avsändaren vill. Strålsäkerhetsmyndigheten mäter och granskar strålning i Sverige, och den säljer inget. Tryck på Mobilnät i bilden. Mobiler och wifi sänder radiovågor, och de är inte joniserande.

Sammanfattning

Elektromagnetisk strålning är vågor utan massa: radiovågor, mikrovågor, infrarött, synligt ljus, ultraviolett, röntgen och gammastrålning, i ordning från låg till hög energi. Partikelstrålning består av partiklar med massa, som alfa (heliumkärnor) och beta (elektroner) från radioaktiva ämnen.

Joniserande strålning, alltså röntgen, gamma, alfa och beta, har tillräckligt med energi för att slå loss elektroner och skada celler. Solens UV-strålning räknas som icke-joniserande, men den har ändå så mycket energi att den kan skada arvsmassan i hudens celler. Därför skyddar man sig med avstånd, tid och skärmning. Samma strålning används i sjukvården: röntgen visar ben, strålbehandling dödar tumörceller. Radiovågor, mikrovågor och synligt ljus är inte joniserande.

Radioaktiviteten upptäcktes av en slump. År 1896 lade Henri Becquerel uransalt på en fotografisk plåt inlindad i tjockt mörkt papper. Plåtarna låg i en mörk låda, men när han framkallade dem var de ändå svärtade. Inget ljus hade nått dem, så strålningen måste komma från uranet självt. Marie och Pierre Curie undersökte fenomenet vidare och kallade det radioaktivitet. Upptäckten ändrade modellen av atomen: atomkärnor kan sända ut strålning.

Påståenden om strålning sprids snabbt och väcker ofta oro. Granska därför vem som står bakom ett påstående och vad avsändaren vill. Strålsäkerhetsmyndigheten är den myndighet som mäter och granskar strålning i Sverige, och den säljer inget. Mobiler och wifi sänder radiovågor, som inte är joniserande.

Alfa stoppas av ett papper, beta av en aluminiumplåt, gamma dämpas av tjockt bly eller betong. Solkräm och kläder skyddar mot UV.

Vanliga missförstånd

• Många tror: Farlig strålning är alltid partikelstrålning.

  Men röntgen och gamma är elektromagnetisk strålning utan massa, men de är joniserande och kan skada celler. Även solens UV-strålning kan skada huden.

• Många tror: Farlig strålning syns som ett starkt ljus.

  Men joniserande strålning som röntgen och gamma är osynlig. Synligt ljus är tvärtom inte joniserande.

• Många tror: Farligare strålning går långsammare och stannar längre i kroppen.

  Men all elektromagnetisk strålning går lika fort, med ljusets hastighet. Det som gör röntgen och gamma farliga är att de har mer energi än synligt ljus.

Källor

1. Om joniserande strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten
2. Olika typer av joniserande strålning (alfa stoppas av hud eller papper), Strålsäkerhetsmyndigheten
3. Om icke-joniserande strålning (UV, radiovågor, mikrovågor), Strålsäkerhetsmyndigheten
4. Om UV-strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten
5. Radiation Basics (beta stoppas av tunn aluminium, gamma kräver bly eller betong), US EPA
6. Elektromagnetiskt spektrum, Wikipedia på svenska
7. Henri Becquerel (1896: uransalt svärtade en inlindad fotografisk plåt i en mörk låda), Wikipedia (engelska)
8. Kursplan i fysik, Lgr22, Skolverket