Samband i texten: bisatser, referenser och sambandsord

Läsa och skriva · Åk 7–9

Bind ihop en text så att läsaren förstår hur tankarna hänger ihop. Du tränar bisatser för orsak, följd och villkor, ord som pekar tillbaka, kongruens och tempus. Du tränar också sambandsord som problematiserar.

Så fungerar det

Vi vill skriva och säga resonemang där läsaren förstår hur tankarna hänger ihop. Det kallas textbindning. Svenskan har tre viktiga verktyg för det. Det första är bisatser som visar orsak, följd och villkor. Det andra är ord som pekar tillbaka på något som redan sagts. Det tredje är sambandsord som jämför och problematiserar.

En bisats kan inte stå ensam. Den hänger på en huvudsats och visar sambandet. Orsak: ”eftersom det regnade” säger varför. Konsekvens, alltså följd: ”så att alla blev blöta” säger vad som hände sedan. Villkor: ”om det regnar” säger vad som måste hända först. I bisatsen står inte före verbet: ”om det inte regnar”.

Referensbindning betyder att ett ord pekar tillbaka. ”Skolan byggde en ny skolgård. Den blev populär.” Ordet den pekar på skolgården. Ordet måste passa i genus och numerus: en skolgård – den, ett bibliotek – det, flera skolor – de. Att orden passar ihop så kallas kongruens. Den gäller adjektiv också: en stor skolgård, ett stort bibliotek, stora skolor. Tematisk bindning betyder att orden hör till samma ämne, så att texten håller sig till sitt ämne.

Tempus visar när något händer. Håll samma tempus i ett stycke om tiden inte ändras: ”Hon går hem och äter” är presens, och ”Hon gick hem och åt” är preteritum. Byt bara tempus när tiden faktiskt byts.

Sambandsord för resonemang gör olika saker. De kan jämföra (däremot, på samma sätt) eller motivera (eftersom, därför). De kan exemplifiera (till exempel, bland annat) eller problematisera (å ena sidan, å andra sidan, samtidigt, trots att). Att problematisera betyder att visa att en fråga har flera sidor. Tänk på ett språk du kan: hur visar du orsak och villkor där?

Orsak: eftersom det regnade. Följd: så att alla blev blöta. Villkor: om det inte regnar. Referens: Skolan byggde en skolgård. Den blev populär.

Viktiga ord

verb: Ett verb är ett ord som talar om vad någon gör eller vad som händer: springer, läser, är.
sambandsord: Ett sambandsord binder ihop delar av en text och visar hur de hänger ihop, till exempel och, men, eftersom och därför.
bisats: En bisats är en del av en mening som inte kan stå ensam, till exempel ”eftersom det regnade”.
huvudsats: En huvudsats kan stå ensam som en mening, till exempel ”Jag kom sent.”
referensbindning: Referensbindning är när ett ord pekar tillbaka på något som redan sagts: ”en skolgård … Den blev populär.”
kongruens: Kongruens är att ord som hör ihop har samma form: ett stort hus, stora hus.
tempus: Tempus är verbets tidsform. Presens: jag läser. Preteritum: jag läste.
problematisera: Att problematisera är att visa att en fråga har flera sidor, till exempel med å ena sidan och å andra sidan.

Källor

Kursplan i svenska som andraspråk, Lgr22, Skolverket