Från åsikt till underbyggt argument

Argument, belägg och bearbetning · Åk 7–9

Granska en hel argumenterande text. Följ hur ett för stort påstående blir tydligare och bättre underbyggt, och bearbeta sedan ett eget.

Så fungerar det

Vi vill skriva ett argument som läsaren kan följa och granska. Vi behöver en tydlig tes, relevanta skäl och stöd som faktiskt räcker för slutsatsen. Vi använder en påhittad skolundersökning för att öva.

Tesen är förslaget vi driver: Skolan bör prova längre öppettid i biblioteket en dag i veckan. Skälet är att elever då kan låna efter sista lektionen. Ett belägg är något som ger stöd åt skälet, till exempel en redovisad undersökning. Tes, skäl och belägg har olika uppgifter.

I övningens undersökning svarade 20 frivilliga elever i en klass. Av dem ville 14 ha längre öppettid. Ett första utkast säger: Alla elever vill detta. Det påståendet går längre än underlaget. Vi vet vad de 14 svarande vill, men inte vad alla andra elever tycker.

Vi bearbetar meningen: I elevrådets övningsenkät ville 14 av 20 svarande i en klass ha längre öppettid. Nu kan läsaren se både resultat och begränsning. Vi har behållit det användbara stödet utan att låtsas att det gäller alla.

Ett belägg behöver också kopplas till skälet. Vi lägger till: Det tyder på ett intresse bland de svarande. Därför kan ett begränsat försök vara värt att pröva. Ordet därför visar hur underlaget leder till ett förslag.

Bibliotekarien invänder att längre öppettid kräver personal. Vi återger invändningen rättvist. Vi svarar med ett mindre försök som skolan först bedömer bemanningen för. Att kalla bibliotekarien lat skulle angripa personen och lämna sakfrågan obesvarad.

Läs modelltexten. Första stycket presenterar tesen och skälet. Nästa stycke förklarar varför frågan spelar roll. Sedan kommer ett redovisat belägg och dess begränsning. Två stycken bemöter var sin invändning: personalen och om eleverna faktiskt kommer. Till sist föreslås ett försök, hur det kan följas upp och redovisas, och en kort sammanfattning knyter ihop texten.

När du använder en verklig källa anger du avsändare, titel och datum samt länk eller sidnummer så att läsaren kan hitta den. Modellens enkät är påhittad för övningen och får inte användas som fakta om en riktig skola.

Nu prövar du att förbättra ett argument. Markera först tesen. Fråga sedan: Vad stödjer mitt skäl? Räcker stödet för mina ord som alla eller alltid? Ändra påståendet eller sök bättre underlag. Förklara till sist varför ändringen gör resonemanget mer hållbart.

Det finns tre sätt att använda en källa. Du kan citera: skriva orden exakt inom citattecken och ange var de kommer ifrån. Du kan referera: återge innehållet med egna ord och skriva vem som sa det, till exempel Enligt modelltexten … Och du gör alltid en källhänvisning, så att läsaren kan hitta källan. För en webbsida anger du avsändare, titel, datum och länk.

Före: Alla vill ha öppet längre. Bibliotekarien är bara lat. Efter: I övningsenkäten ville 14 av 20 svarande i en klass ha längre öppettid. Det visar ett intresse i gruppen. Bemanningen behöver undersökas innan skolan kan prova förslaget. Vi ersatte en obefogad generalisering och ett personangrepp med ett avgränsat belägg och en sakfråga.

Källor

  1. Kursplan i svenska, Lgr22, Skolverket