Ords nyanser och värdeladdning

Så fungerar det

Vi vill välja ord som säger precis det vi menar. Vi vill också kunna se när någon annan väljer ord för att påverka hur vi tycker.

Ord för känslor finns i olika styrka. Sur, irriterad, arg och rasande handlar om samma känsla, men den blir starkare och starkare. Glad, lycklig och överlycklig fungerar på samma sätt. När du väljer rätt styrka förstår andra hur du verkligen känner.

Ord för kunskap visar hur säker du är. Jag vet betyder att du är säker. Jag tror, kanske och troligen visar att du inte är helt säker. Ord för åsikter, som jag tycker, jag anser och enligt mig, visar att det är din åsikt och inte ett faktum som alla kan kontrollera.

Ord har nyanser. Sparsam, snål och gnidig betyder nästan samma sak: någon gör av med lite pengar. Men sparsam låter bra, och snål och gnidig låter dåligt. Ord som säger något bra eller dåligt utöver själva betydelsen kallas värdeladdade. Envis och målmedveten är ett annat par: båda handlar om att inte ge upp.

Värdeladdade ord kan ändra hela bilden. Texterna om skateparken har samma fakta. Men text A väljer positiva ord, som efterlängtad och strömmade, och text B negativa ord, som oväsen och trängdes. Så kan en skribent påverka dig utan att skriva något som är fel.

När du läser kan du ställa tre frågor. Vilka ord är fakta? Vilka ord är värdeord? Vad vill skribenten att jag ska tycka? När du själv skriver en saklig text väljer du neutrala ord, och du säger tydligt när något är en åsikt.

Neutralt: Hon ger inte upp. Positivt: Hon är målmedveten. Negativt: Hon är envis. Samma fakta, tre olika bilder.

Källor

1. Kursplan i svenska, Lgr22, Skolverket