Ljud, bokstäver och satsmelodi

Så fungerar det

Vi vill kunna läsa svenska ord och säga dem tydligt. Då behöver vi veta två saker: åt vilket håll vi läser, och vilket ljud varje bokstav har. På svenska läser vi från vänster till höger. Raderna läser vi uppifrån och ned. Det finns språk som skrivs åt andra hållet. Tänk på ett språk du kan. Läser du det åt samma håll?

Svenska har 29 bokstäver. De tre sista är å, ä och ö. Nio av bokstäverna är vokaler: a, e, i, o, u, y, å, ä och ö. En vokal kan låta lång eller kort. I ”tak” är a långt. I ”tack” är a kort. När två konsonanter kommer efter vokalen är vokalen oftast kort.

Ibland skrivs ett ljud med flera bokstäver. Sj-ljudet kan skrivas sj, sk, stj eller skj, som i sjö, skina, stjärna och skjorta. Ibland gör en bokstav olika ljud. K i ”kaka” låter k, men det första k:et i ”kyrka” låter som tj. Tänk på ett språk du kan. Finns samma ljud där?

När vi läser ett nytt ord ljudar vi. Det betyder att vi säger ljuden ett i taget och sedan drar ihop dem. S och o och l blir sol. Sedan läser vi ordet igen, lite snabbare. Om det låter konstigt läser vi om. Så lär sig alla att läsa.

Uttal betyder hur vi säger ett ord. Betoning betyder att en del av ordet sägs starkare. I ”banan” säger vi den sista delen starkast. Satsmelodi är hur rösten går upp och ned i en mening. Ett tydligt uttal hjälper andra att förstå dig. Det gör inget om det hörs att du kan fler språk. Det viktiga är att du blir förstådd.

Ljuda: s – o – l → sol. Kort vokal: tack. Lång vokal: tak.

Viktiga ord

vokal

Vokaler är bokstäver som du säger med öppen mun, som a och o. De andra bokstäverna kallas konsonanter. På svenska är a, e, i, o, u, y, å, ä och ö vokaler.

ljuda

Att ljuda är att säga ljuden i ett ord ett i taget och sedan dra ihop dem: s, o, l blir sol.

uttal

Uttal är hur man säger ett ord eller en mening med munnen och rösten.

betoning

Betoning är att en del av ett ord, eller ett ord i en mening, sägs starkare än resten. I ”banan” betonas den sista delen.

satsmelodi

Satsmelodi är hur rösten går upp och ned genom en mening när man pratar.

Källor

1. Kursplan i svenska som andraspråk, Lgr22, Skolverket