Samtala och argumentera
Tala, lyssna och samtala · Åk 4–6
Följ ett klassråd där klassen ska bestämma vad pengar ska gå till. Se hur de lyssnar, ställer frågor, argumenterar och fattar ett beslut tillsammans.
Så fungerar det
Vi vill kunna samtala så att alla kommer till tals, och så att en grupp kan komma fram till något tillsammans. Det kräver tre saker: att lyssna, att fråga och att argumentera. Vi tar dem en i taget.
Det finns olika former av samtal. Ett samtal på rasten har inga regler. En diskussion i klassen handlar om ett bestämt ämne. Ett klassråd eller elevråd är ett möte. Där finns en ordförande som leder, en talarlista och en sekreterare som skriver protokoll. Mötet slutar ofta med ett beslut.
Att lyssna aktivt betyder att du visar att du följer med. Titta på den som pratar och vänta tills hen är klar. Säg sedan med egna ord vad du hörde, till exempel så här: ”Om jag förstår dig rätt menar du att …”. Då kan den andra rätta dig om du missförstod. Det är ett sätt att visa respekt.
En följdfråga bygger på det någon just har sagt. ”Hur många saker får vi för pengarna?” hjälper gruppen att förstå förslaget bättre. Frågor som börjar med hur, varför och vad ger längre svar än frågor som bara kan besvaras med ja eller nej.
Ett argument är en åsikt plus ett skäl. ”Jag vill ha läshörnan” är en åsikt. ”Alla gillar inte att springa ute” är skälet. Utan skäl blir det bara ett påstående. Ett rop som ”Det är ju bara fotbollsgänget som spelar!” övertygar ingen, eftersom det inte förklarar något.
I en demokrati får alla säga sin åsikt, och sedan röstar man. Förslaget som får flest röster vinner. Men de som förlorade ska också bli lyssnade på, och deras idéer kan komma tillbaka. Skollagen säger att elever ska ha inflytande över sin utbildning. Klassråd och elevråd är ett sätt att använda det inflytandet.
Åsikt: Vi borde köpa bollar. Skäl: Många står och väntar på rasten. Följdfråga: Hur många bollar räcker pengarna till? Aktiv lyssning: Om jag förstår dig rätt vill du att fler ska kunna leka. Stämmer det?