Skriv om och gör texten bättre

Disposition, bearbetning och språkriktighet · Åk 7–9

Dela in i stycken, bind ihop meningarna, känn igen satsdelar och ge respons som går att använda.

Så fungerar det

Ett stycke handlar om en sak. Ny tanke, nytt stycke. Sambandsord som däremot, dessutom och därför visar hur styckena hänger ihop.

Predikatet är satsens verb: det som händer, det någon gör eller hur något är. Subjektet är den eller det som satsen handlar om. Du hittar subjektet med frågan vem eller vad och predikatet: ”Klassen (subjekt) planerade (predikat) resan.” Vem planerade? Klassen. Frågan fungerar också när ingen gör något: ”Bollen (subjekt) är (predikat) röd.”

Bra respons pekar på något som fungerar och något konkret att ändra.

Sammansatta ord skrivs ihop: skolbuss, glassbägare. Om du skriver isär dem, skol buss, kallas det särskrivning, och det kan ändra betydelsen. De och dem kan prövas med vi och oss: de används där vi passar, dem där oss passar. Jag såg oss blir Jag såg dem.

Ordklasser och satsdelar svarar på olika frågor. Ordklassen säger vilket slags ord det är, till exempel substantiv, verb, adjektiv, adverb eller pronomen. Satsdelen säger vilken roll ordet har i satsen: subjekt, predikat, objekt eller adverbial. Ett adverbial säger till exempel när, var eller hur: i går, i parken, snabbt.

Om du är osäker på en regel kan du slå upp den. Svenska skrivregler och Isof:s språkråd ger pålitliga svar, och en synonymordbok hjälper dig att variera orden.

Olika texttyper har olika uppbyggnad. En argumenterande text börjar med en tes, en berättelse med ett anslag och en instruktion med vad som behövs. Välj start och språk efter texttypen. Ord, bild och ljud kan samspela, till exempel ett diagram som visar det texten säger.

Ordbehandlaren hjälper dig att disponera och redigera. Spara en version innan du gör stora ändringar. Flytta stycken med klipp ut och klistra in. När du får respons, till exempel att ett stycke har två tankar, prövar du den och delar stycket.

Handböcker och digitala verktyg hjälper dig med ordförståelse, språkriktighet och variation. En ordbok förklarar ord. SAOL, Svenska Akademiens ordlista, visar stavning och böjning. Svenska skrivregler och Isofs språkråd svarar på frågor om regler. En synonymordbok ger ord med liknande betydelse, men nyansen skiljer sig, så välj det som passar. Grammatikkontrollen kan ha fel: pröva själv, till exempel de och dem med vi och oss.

Före: ”Skolan borde ha längre raster. Elever blir trötta. Man lär sig sämre.” Efter: ”Skolan borde ha längre raster, eftersom trötta elever lär sig sämre.”

Viktiga ord

verb
Ett verb är ett ord som talar om vad någon gör eller vad som händer: springer, läser, är.
subjekt
Subjektet är den eller det som gör något i meningen. I ”Sam bor i Malmö” är Sam subjektet.
substantiv
Ett substantiv är namnet på en sak, en person, ett djur eller en plats: bok, Sam, hund, Malmö.
satsdel
En satsdel är en bit av meningen som hör ihop, till exempel subjektet eller en tid. En satsdel kan vara ett eller flera ord. I ”På måndag spelar jag fotboll” är på måndag en satsdel.

Källor

  1. Kursplan i svenska, Lgr22, Skolverket